Claes Nordén

Valborg

2010-04-30T21:35:00.002+01:00

Har hälsat våren med Studensångarna på Skansen. Behagligt fullsatt, inte alls som somrarnas allsångskonserter; man får en plats om man bara kommer i tid innan konserten börjar. Så klart, detta är ju urmodig och ofolklig underhållning. Vem tycker det är beundransvärt?

Fast något som påminner om just den här låten hörs ju från vartenda av de många festekipage som kommer att dra genom stan om någon månad. Så någon aktualitet har det väl.

Östermalm april 2010

2010-04-12T13:28:00.003+01:00

Lokala inflationen 4 procent

Geniet och pojkarna

2009-12-17T10:02:00.005+01:00

En sällsynt typ av insiktsfullt reflekterande kring vetenskap och moral serverades i gårdagens dokumentär "Geniet och pojkarna" på SVT. Den som är ute efter enkla svar finner kanske dessa här, men den som känner av frågornas komplexitet får än mer näring i programmet.

Ur SVTs presentation:

"Denna drabbande och starka dokumentär undersöker insiktens gränser och självbedrägeriets kraft genom ett av århundradets mest geniala sinnen - en man redo att bryta normerna och utmana människors heligaste principer;..."

"Legendariska vetenskapsmän ... svarar på varför de tycker vetenskap är viktigare än frågor kring sex och kriminalitet."

> Till SVTs presentation och programmet

Lokko om Selam-festivalen (eller snarare inte)

2009-11-08T19:30:00.004+01:00

Andres Lokko, en av de vars skarpsinne Svenska Dagbladet hyser så höga tankar om att de valt att göra honom till en av sina krönikörer, fick idag söndag 8/11 en bred spalt i kulturdelen att disponera. Då han säger sig vurma för den politiskt korrekta inställningen att minoriteters och ouppmärksammade grupper många gånger gör väl så värdefulla bidrag till konst och kultur som de medialt välbelysta, ägnade han dess inledning åt att nämna den i helgen pågående afrikanska musikfestivalen Selam African Festival.

Men långt, långt viktigare för Lokko var det uppenbarligen att inför Svds läsarkår försvara sin inställning till politisk korrekthet. Han kunde ägnat hela spalten åt att berätta mer för SvDs läsare om den fina musikfestivalen! Istället spenderar han hela utrymmet åt sina privata grunnanden om fenomenet politisk korrekthet.

Han har rätt Andres, massor av fina kulturinsatser förnekas mediautrymme på grund av att personer som äger detta mediautrymme väljer att ägna det åt stundens populära trender.

Borås Konstmuseum, juli 2008

2009-09-23T09:00:00.005+01:00

Utställningen 5 x Lindberg, med alster av konstnärsfamiljen Lindberg slår en med otroligt välgjorda porträtt och andra avbildande motiv.

Utställningen "Figurationer" på Solna Konsthall som väckt debatt bl a i Axess är säkert inte ensam i sitt slag.
Till utställningen

Kunskap och klokhet?

2009-08-27T19:21:00.003+01:00

Vi har nog ett stort problem när det gäller skola och utbildning i Sverige. Detta kan man till delvis ana sig till av att en etablerad kolunnist i ledande dagspress kan resonera som han gör i sin krönika den 26 augusti i SvD, och till resterande del av att det finns ett flertal lärare som i bloggkommentarer tycker att det han säger är "det bästa som sagts om skolan".

För undra på att det finns meningsskiljaktigheter när dessa personer tycker att kunskap är detsamma som den samlade mängden information på internet och att klokhet är vad man uppnår när man tillsammans surfar runt i den.

Det får vi verkligen ta och samarbeta om för att lösa.

Malenas TV-soffa, juli 2009

2009-07-22T07:07:00.014+01:00

Malena Jansons referat av SVTs rymdtemakväll i SvD är med viss rätta negativt hållet. Men om man inte lyckas tillgodogöra sig ett uns av storheten i månlandningen bara för att det inte håller första klassens underhållnings- eller debattTV-nivå eller tycker att det överskuggas av små skillnader i samhället mellan idag och för 40 år sedan (exempelvis amerikanska mäns manér och rökvanor) så är det nog helt enkelt så att intresset för ämnet universum helt och hållet saknas.

Östermalm, juli 2009

2009-07-05T11:30:00.002+01:00

Sommaren förebådar höstens vedermödor.

Östermalm, juni 2009

2009-06-11T05:55:00.000+01:00

Rätt så! Reclaim the streets!

Kista, maj 2009

2009-05-18T14:54:00.007+01:00

Filmrecension: Änglar och demoner, svensk premiär den 13 maj 2009

Här en kanske litet mer informerande recension än Jan Söderqvists allmänna tyckande i SvD:

(Se längst ned för en sammanfattning av filmens plot.)

Filmen är en filmatisering av trillerförfattaren Dan Browns roman med samma namn. Som alltid skapar filmatiseringar vissa begränsningar för det kreativa utrymmet vilka gör att resultatet kan variera mellan alltifrån slakt av en god bok till njutbar förädling av en usel dylik.

Änglar och demoner hamnar på den förutsägbara mittpunkten längs denna skala. Inbegripet en nödvändig reducering av detaljer följer den med andra ord troget bokens händelseförlopp, har med boken överensstämmande rollfigurer och utspelar sig på just de platser dit bokens handling för en. Vill man alltså uppleva boken ännu en gång, men på filmduk, så får man det förväntade, så långt möjligt.

Detta betyder att man får uppleva en rafflande mördarjakt med början i ett högteknologiskt laboratorium (kärnforskningscentret CERN i Genève) och fortsättning i en klassisk högkulturell miljö (Vatikanen och Roms kyrkor och torg).

Betraktad utan erfarenheten att ha läst boken är det begripligt om man upplever filmen som en onödigt tillkrånglad actionrulle eller tvärtom en onödigt actionslamrande kulturhistorisk mordgåta. Boken, och därmed filmen, är nämligen späckad av ingredienser på båda dessa plan men i bokform finns naturligtvis mer plats att hinna med bådadera.

Spänningen byggs till en del upp av överraskande historiefakta, och spänningen blir då naturligtvis litet beroende på hur stor tillit man sätter till dessa faktas sanningshalt. Om allt är sant är det kittlande i egenskap av att just vara sant men också om en del är påhittat förblir det kittlande - då i form av spekulationer med sig själv om var gränsen mellan sanning och fiktion kan tänkas gå. Dan Brown gör viss sak av att bygga sina romaner på en hygglig portion riktiga fakta och håller därmed spänningen litet extra hög i detta avseende.

Filmens och bokens actionbaserade spänningselement ligger på en mera normal nivå men i dessa dagar när den ofantliga produktionen av allt häftigare actionfilmer drivit denna konst in i ren fantasivärld betyder det givetvis en hög dos av raffinerade mordmetoder, jakter med förlängda tidsförlopp, fysiskt omöjliga prestationer osv. Jag klarar mig själv utmärkt utan kraftfulla sådana element men har accepterat att det tydligen måste till för att hålla många tittare intresserade. Jag tror den som hör till dessa blir hyfsat nöjd i Änglar och demoner.

Förutom återupplevelsens glädje för dem som läst och tyckt om boken erbjuder filmversionen av Änglar och demoner tittaren normalbra action och, för den inte alltför krävande vetenskaps- och historieintresserade, en aning mer innehåll än vanligt.

- - - -

Plot:

Handlingen utspelar sig under mindre än ett dygn då påven just avlidit och kardinalerna enligt katolska kyrkans tradition stänger in sig i Sixtinska kapellet för att bland sig rösta fram en ny påve. Missräkningarna börjar med att en okänd mördare kidnappar fyra av kardinalerna, hotar att döda dem en i timmen, och som avslutning spränga hela Vatikanen i luften med en antimateriabomb. Den vakne chefen för Vatikanens polisstyrka anar dock viss symbolik i mördarens agerande som kan kopplas till katolska kyrkans urgamla fejd med vetenskapen och kallar därför in huvudpersonen, symbolforskaren Robert Langdon från Harvarduniversitetet som tillsammans med den kvinnliga partikelforskaren Vittoria Vettra tar sig an att lösa symboliken och hitta kidnapparen/mördaren/terroristen.

Östermalm, april 2009

2009-04-10T12:32:00.000+01:00

Nu är vårbestyren här!